lågkonjunktur och inflation

Lågkonjunkturen 2022-24

För ungefär ett och ett halvt år sedan var vi på Marketz övertygade om att vi skulle få inflation. Lika övertygade är vi nu om att vi kommer att få en lågkonjunktur. Utvecklingen skulle kunna bli som följer.

Federal Reserve höjer räntan snart igen, Sveriges Riksbank följer i samma spår och Europeiska Centralbanken (ECB) höjer för första gången på mycket länge nu i juli. Till hösten kommer sannolikt räntehöjningarna att fortsätta världen över. Parallellt kommer centralbankerna att börja sälja av de obligationer man tidigare köpt och man går från att ha ”tryckt” pengar till att nu istället ”makulera” pengar.   

Antagligen håller inflationen i sig och i värsta fall kommer den att ligga kvar på hög nivå. Visserligen kommer lönerna att höjas men de flesta kommer ändå att känna av sänkta reallöner.

Konsumenter, företag, stater och kommuner kommer möta en tuff verklighet. Gemensamt för alla blir att pengarna inte räcker till.

  • Konsumenternas bostadskostnader ökar dramatiskt beroende på kraftigt höjda boräntor. Hushållskassan sinar när matpriserna och andra priser stiger.
  • Företag måste betala högre räntor och de som är högt belånade får svårigheter. Investeringarna minskar beroende på att de blir svårare att få ihop investeringskalkylen.
  • Stater och kommuner kommer få högre kostnader beroende på högre räntor och ökad arbetslöshet. De som har hög belåning kommer att få riktiga svårigheter vilket gör att man måste skära ner.

Lågkonjunktur eller en recession

Följderna av beteendet hos konsumenter, företag, stater och kommuner blir att efterfrågan minskar världen över och BNP minskar. Vi får en lågkonjunktur eller en recession som definieras som fallande BNP under två på varandra följande kvartal. Under första kvartalet i år föll BNP i USA och snart kommer siffrorna för det andra kvartalet.

Om vi inte hade haft ett flertal missgrepp bakom oss så hade nu centralbanker sänkt räntorna och regeringar stimulerat efterfrågan och efter en tid med stigande arbetslöshet hade konjunkturen vänt upp igen.

Bakom oss har vi nu däremot alldeles för frikostiga stimulanser.  Detta kan illustreras med att vi nu i efterhand konstaterar att flera kommuner och regioner går med stora överskott beroende på alltför generösa covidstöd. Volvo Cars, Scania, Volvo AB och flera andra storföretag tog oblygt emot stora stöd trots att de gjorde mycket stora vinster. 

Frikostiga stimulanser

I företagsvärlden finns det många andra illustrationer av den mycket goda tillgången på pengar som ju emanerar från de frikostiga stimulanserna. Exempelvis har Klarna kunnat ta in flera miljarder kr trots att företaget går med kraftiga förluster som har förminskats av förespeglade fantastiska vinster i framtiden. Nu försöker Klarna ta in nya pengar men tvingas acceptera en nedvärdering av bolaget med 86 % jämfört med toppen (WSJ 22-07-09). Vi får se om de lyckas.

Bakom oss har vi också centralbankernas negativa räntor och extrema ”penningtryckning”. Lägg därtill Feds försenade åtstramning. Samma högst tveksamma politik bär ECB:s signum. Euroområdet har fortfarande negativa räntor trots en inflation överstigande 8 %. I Spanien och Grekland överstiger inflationen 10 %. Centralbankerna världen över har målsättningen att inflationen ska var 2 %, varken högre eller lägre.

Resultat blir nu sannolikt stagflation det vill säga vi har både inflation och stagnerande eller sjunkande BNP. Med undantag för bilindustrin, som har rapporterat kraftigt fallande försäljning första halvåret, kommer halvårsrapporterna från företagen nog att var rätt tillfredställande. Förmodligen kommer dock flera företagsledare att tala om minskad orderingång. Resultatet blir fallande börser. 

Under hösten kommer vi antagligen att få uppleva ett antal obehagliga företeelser i form av marknadsolyckor. Företag kommer att gå i konkurs. Här hemma har vi nog några kandidater inom fastighetsbranschen och även inom andra sektorer. SBB är väl det fastighetsbolag som är allra värst exponerat.

Många företagsuppköp bygger på nästan fri tillgång till billiga pengar och flera företagsförvärv och andra satsningar kommer nog visa sig vara mindre lyckade. Flera bolag inom tech-branschen, som behöver ständiga påfyllningar av kapital, kommer finna att det inte finns så mycket riskvilligt kapital längre.

Den här gången kommer sannolikt bankerna klara sig och behöver nog inte behöva statlig hjälp främst beroende på att fastighetsbolagen i stor utsträckning har finansierat sig med obligationer. De som äger dessa obligationer är förmodligen ganska oroliga. AP-fonderna och de stora bankernas obligationsfonder tycks dock inte ha några större innehav av riskfyllda fastighetsobligationer. Vi har enbart fått fram att fondbolaget Spiltan har ett mer signifikant innehav i sin högräntefond (DI 22-06-29). Vilka, utöver Spiltan, sitter med Svarte Petter?

Kryptovalutorna är ett klart orosmoln. Bitcoin har fallit med ca 70 % sedan i höstas och hela stocken av kryptovalutor har minskat från över 3 trillioner (tusen miljarder) dollar till under en trillion. Man frågar sig varför detta inte har sänt kraftiga tryckvågor genom systemet. En förklaring är att traditionella finansiella institutioner har hållit sig borta från kryptovalutor. 

Runt kryptovalutorna har dock ett stor antal företag vuxit upp som sysslar med bl a växling, belåning och derivat och som många gånger förleder sina kunder, ofta småsparare, till alltför spekulativt beteende. I många fall har de karaktären av skuggbanker som ofta är sammanlänkade med varandra.  Flera av dessa företag har nu ställt in betalningarna och dominoeffekter har redan konstaterats. Faller en, faller flera. Antag att kryptovalutorna sjunker med 99 % från dagens läge, vilka många tror, då kommer förmodligen tryckvågorna och många, inte minst småspararna, råkar riktigt illa ut.

Christine Lagard, ECB-chefen, uttalade sig i våras om bitcoin: ”My very humble assessment is that it is worth nothing…It is based on nothing…There is no underlying asset to act as an anchor of safety..” (Källa: CNBC 22-05-23). Christer Gardell, grundare till och partner i Cevian Capital, säger att ” …bitcoin kommer att falla till noll” (SvD 22-07-07).

Marknadsolyckor

Marknadsolyckor

Olyckorna kommer sannolikt också inom det offentliga systemet. USA har tagit täten vad gäller räntehöjningar och därmed har dollarkursen börjat stiga och kommer troligen fortsätta uppåt. Många länder har lånat i dollar och kommer då drabbas dubbelt upp. Skulden stiger på grund av stigande dollarkurs och räntebetalningarna blir betydligt större. Sri Lanka har redan ställt in betalningarna. Pakistan, Laos, Turkiet, Ryssland, Argentina med flera ligger pyrt till.

På närmare håll är Italien illa ute. Stigande räntor gör att de kommer att få svårt att finansiera sin statsskuld och vänder sig ånyo till ECB för hjälp. Räkna med konvulsioner och en förnyad eurokris. Grekland, Spanien och kanske även Frankrike hamnar sannolikt i kön till akuten.

Vad innebär då allt detta elände för gemene man. Jo, friställningar och arbetslöshet för många. Företagens vinster minskar. Bromsen slår till i pensionssystemet och de allmänna pensionerna sänks. Bostadspriserna går från pyspunka till kraftiga prisfall.  Börsen fortsätter neråt. Vi får ordentliga omstruktureringar i både näringsliv och offentlig sektor. En ny Göran Persson tar på sig uppgiften att leda en omstrukturering av hela samhället. Vi har nog nu kommit framåt nyårsaftton 2023.

Ja, detta var en rejäl svartmålning men efter regn kommer alltid sol. När det ser som mörkast ut brukar börsen piggna till och då är det dags att veta vad man ska köpa. Efter kanske en nedgång med 70 % (jämför IT-krisen 2000-02) har det skapats många möjligheter. Vi hade framöver tänkt förbereda oss på hur vi ska agera när det uppstår köpläge. Kanske redan 2023 eller först 2024.

Ovanstående scenario följer ett historiskt mönster men mycket oförutsett kan hända vilket vi har sett inte minst under de senaste åren. Grundperspektivet är dock att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Noterat i veckan

Trots vår svartmålning har stockholmsbörsen (OMX SPI) stigit med mer än 5 % under veckan som gått.

Vi tror att det är många småsparare som satsar på ”buy the dip”.

Den gamle fastighetsräven Sven-Olof Johansson , VD för och huvudägare i Fastpartner, spår att räntorna kommer att sänkas igen inom ett eller ett och ett halvt år (SvD 22-07-06). Underförstått är väl då att lågkonjunkturen har slagit till.
Yieldkurvan blev negativ i veckan. Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen blev lägre än dess tvååriga motsvarighet. Många hävdar att en negativ yieldkurva förebådar en recession och den amerikanska yieldkurvan var negativ 1989, 2000 och 2006 och förebådade därmed fastighets-, IT respektive lehmankraschen (Källa: Wikipedia, prof Campell Harvey;  www.longtermtrends.net).

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-07-10 No 25

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.