Styrräntan har inte nått sin topp

Styrräntan har inte nått sin topp

Många tror att det kommer en höjning till av den svenska styrräntan som därmed kommer att toppa på 3,75 %. Vi bedömer dock att det ska till fler höjningar för att inflationen ska komma ned till 2 % vilket ju är målet. Vi står fast vid vår tidigare bedömning att styrräntan kommer att fortsätta upp till 4,5 %.

Man kan föra olika resonemang och peka på olika faktorer som påverkar räntan både uppåt och nedåt och man kan resonera på kort sikt och på lång sikt. Vi försöker sortera upp begreppen och börjar med de mer kortsiktiga faktorerna och då tänker vi ca ett år framåt.

Lönekostnaden

Lönekostnaden är väsentlig för inflationen. Det s.k. märket hamnade i den senaste löneuppgörelsen på 4,1 % för 2023. En satsning på minimilöner tillkommer liksom löneglidning. Total höjer det lönekostnaden med kanske 1 %. Vi gissar att den totala kostnadsökningen hamnar på 5 % för 2023. Normalt så reducerar produktivitetsförbättringar kostnaden. Dock har produktiviteten under de senaste åren stagnerat och har under det senaste året varit negativ. (www.ekonomifakta.se). Antag att produktivitetsförbättringen är noll.

Sannolikt kommer lönekostnaderna således att öka med 5 % år 2023. På kontinenten hamnar nog höjningarna högre. Antag vidare att nästan alla kostnader från gruvan och potatisåkern till butik är lön och att den totala löneandelen av slutkostnaden är 80 %. Allt annat lika blir då priserna 0,8×5 = 4 % högre.

Men vi skulle ju komma ner till 2 %. För att komma dit måste företagen sänka sina marginaler men det kräver att efterfrågan minskar. Minskad efterfrågan får man om man höjer räntan. På sikt är alternativet att produktiviteten ökar.

Riksbankens köp av värdepapper

Man kan även resonera med utgångspunkt från penningmängdens utveckling. Bankernas utlåning och Riksbankens köp av värdepapper har ökat penningmängden. För de flesta är det senare lite svårare att förstå. Under pandemin köpte Riksbanken värdepapper i form av obligationer från pensionsfonder, penningmarknadsfonder, banker och andra. Man betalade med ”nytryckta” pengar och översvämmade därmed marknaden med pengar för att på det sättet hålla ekonomin under armarna. Nu gör man tvärtom och säljer av de obligationer man tidigare köpt och drar därmed in pengar från marknaden.

Räntehöjningar påverkar bankerna i deras utlåning och utlåningen minskar vilket minskar penningmängden. Mycket tyder på att bankernas utlåning, som sannolikt är ganska trögrörlig nedåt, har minskat ganska marginellt.

Beträffande Riksbankens förändringar av sitt innehav av obligationer har vi mer konkreta uppgifter. Under året kommer Riksbanken att sälja obligationer för 30 miljarder kr och man kommer inte att förnya obligationer för 148 miljarder kr som löper ut under året.. Innehavet av obligationer kommer således att minska med totalt 178 miljarder kr under 2023. Penningmängden kommer att minska med lika mycket eller totalt med nästan 4 % (www.riksbank.se).

Penningmängden

Ser man på hur penningmängden, definierad som M3, i sin helhet har utvecklats kan man konstatera att den har ökat från knappt 4 000 miljarder kr i början av pandemin i mars 2020 till drygt 5 000 miljarder i juni 2022 för att därefter minska med ca 200 miljarder kr till att i mars 2023 uppgå till 4 849. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta och därmed minska inflationen men frågan är hur mycket den kommer att minska.

Valutans värde och styrränta

Valutans värde och styrränta

En annan sak som påverkar inflationen är kronans kurs kontra euron och dollarn. Ju lägre kurs ju högre inflation och vice versa. Allt annat lika kan man utgå ifrån att en högre ränta kontra omvärlden stärker den egna valutan men Riksbankens räntehöjning för drygt en vecka sedan innebar inte någon betydande förstärkning av kronan. Omvärlden kräver således ännu högre räntor i Sverige för att valutan ska bli starkare. De senaste två åren har kronan försvagats med nästan 11 % mot euron och med 22 % mot dollarn. Sannolikt har vi haft för låga räntor kontra omvärlden.

Detta var inflationen på kort sikt. Även på längre sikt verkar olika faktorer i olika riktningar. Demografiska förändringar, de-globalisering, ökade försvarsutgifter och nödvändiga klimatinvesteringar kommer att trycka inflationen uppåt. Produktivitetsförbättringar verkar i motsatt riktning. Stämmer dagens profetior om AI så kommer inflationen definitivt att falla tillbaka.

Läs mer: AI – Artificiell intelligens påverkan på arbetsmarknaden

På detta hav med krafter som verkar i olika riktningar är det svårt att navigera. I fjol gissade vi att den svenska styrräntan kommer att till slut nå 4,5 %. Vi grundade vår gissning på en historisk jämförelse. I samband med IT-kraschen i strax efter år 2000 toppade den svenska styrräntan på 4,25 % och i samband med Lehmankraschen 2008 på 4,75 %. Medelvärdet blir 4,5 %.

Vi fick vatten på vår kvarn när vi för drygt en vecka sedan lyssnade på riksbankschefen Erik Thedéen i samband med presskonferensen om den senaste räntehöjningen med 0,5 % till 3,5. Han var mycket tydlig och sa att inflationen är ”alldeles för hög” och att inflationen har ”överraskat negativt”. Skulle inflationen fortsätta att överraska negativt måste Riksbanken ”höja räntan ännu mer” än den ytterligare höjningen med 0,25 % som man räknar med i juni eller september.

Erik Thedéen kommentarer om styrräntan
Foto: Riksbanken och Johanna Hanno 

Erik Thedéen kommentarer om styrräntan

Thedéen kommenterade även kronans kurs kontra utlandet och konstaterade att det inte är bra att kronan har blivit svagare och därmed trycker upp inflationen. Han påpekar att utvecklingen talar för att kronan kommer att bli starkare vilket också är önskvärt. Skulle kronan inte bli starkare kommer detta att få ”betydelse för penningpolitiken”. Vi konstaterar nu att den senaste räntehöjningen inte har påverkat kronkursen uppåt särskilt mycket, något som enligt Thedéen kan få penningpolitiska konsekvenser dvs. ytterligare räntehöjningar och/eller ytterligare obligationsförsäljningar.

I internationell finanspress läser man återkommande om den olycksaliga räntepolitiken i USA under 70-talet. Man höjde inte tillräckligt mycket och började sänka för tidigt vilket gjorde att inflationen löpte amok vilket i sin tur resulterade i att den amerikanska styrräntan gick upp till 20 %. Detta skräckscenarium tror vi att centralbankcheferna världen över vill undvika och därför kommer de sannolikt att ta det säkra före det osäkra.

Avslutningsvis konstaterar vi: Den svenska styrräntan ligger idag på 3,5 % och inflationen på 8 %!

Noterat i veckan

Vi är observanta på blankningsföretagens aktiviteter. Ofta får de, före många andra, korn på konstigheter i det finansiella systemet och tjänar pengar när de avslöjar de konstigheter de har upptäckt. Hindenburg Research är ett företag med mycket gott väderkorn. I veckan påstod de att en av USA:s största investerare, Carl Icahn, har starkt övervärderat sina tillgångar i Icahn Enterprises. Innan avslöjandet uppgick företagets värdering till 18 miljarder dollar och efter avslöjandet föll kursen med 20 % (FT 23-05-02). Den svenske investeraren Christer Gardell lär samarbeta med Icahn.

Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.

Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.

23-05-07 Nr 19

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

  • Foto på Erik Thedéen är en pressbild och hämtad på riksbankens hemsida. Fotograf: Johanna Hanno

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *