Utvecklingen av nya läkemedel får stora ekonomiska följdverkningar som också öppnar spännande möjligheter för investerare. Kanske har vi nu ett genombrott var gäller botandet av Alzheimers sjukdom och vi börjar med att lära oss lite mer om sjukdomen som sådan.
I en tidigare krönika Alzheimers – ett genombrott berättade vi om att Senior hade anmält sig till att delta i en forskningsstudie kring Alzheimers sjukdom. Efter en inledande provtagning har dock Senior inte bedömts vara i riskzonen och kvalificerade sig inte för att delta i studien. Däremot har vi nu förstått att forskningen och läkemedelsutvecklingen kring sjukdomen kan skapa intressanta affärsmöjligheter. Vi har även deltagit i en konferens under ledning av ledande auktoriteter inom området som dessutom lockade 750 åhörare. Därmed har vi vunnit nya insikter som vi delar med oss av.
På global nivå har vi idag ca 30 miljoner människor med diagnosen Alzheimers sjukdom och denna siffra kommer att öka kraftigt beroende främst på en åldrande befolkning. I Sverige diagnosticeras årligen ca 25 000 människor med Alzheimers och drygt ca 100 000 har diagnosen. I åldern 75-79 beräknas ca 7 % av befolkningen ha Alzheimers och i åldern 90+ ca 34 %.
I diagnostiken har två proteiner, amyloid-beta och tau, en avgörande betydelse. Båda proteinerna finns naturligt i hjärnan, i och utanför nervcellerna, och har en normal fysiologisk funktion. Av någon anledning kan amyloid-betaproteinerna vecka och deformera sig, klumpa ihop sig med varandra och bilda plack. Denna förändring kan ske utanför och inuti i hjärnans nervceller. När förändringen sker inne i nervcellen startas en överproduktion av amyloid-beta.
Överproduktionen av amyloid-beta triggar i gång produktionen av tau, det andra proteinet, som också sätter i gång och veckar och deformera sig, klumpar ihop sig och bilda plack. Förändringen gör att tau sprider sig i hjärnan och dödar nervceller och personen i fråga drabbas av Alzheimers.
Tidiga symtom på Alzheimers kan vara sviktande närminne, bristfällig tidsuppfattning och svårigheter att hitta både i hemmet och utomhus. Sjukdomen tenderar att utvecklas långsamt och symtomen försämras gradvis under flera år. Den kognitiva förmågan blir allt sämre och sämre och kan övergå i vanföreställningar och rent kroppsliga svårigheter. Processen kan fortgå i decennier.
Överproduktion av amyloid-beta kan uppträda 20-25 år före symtom medan förändrad tau uppträder först några år före symtom. Har man inte förhöjda värden av proteinerna, som således Senior inte hade, så kvalar man inte in för sjukdomen. Har man en stor mängd amyloid-beta i blodet så kommer man dock förr eller senare även att få förändringar av tau som gör att nervcellerna dör.
Numera är det så fiffigt att man med ett enkelt blodprov kan mäta förekomsten av de båda proteinerna i blodet. Med hjälp av blodprovet tillsammans med ett minnestest har Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, utvecklat en banbrytande metod för att enkelt diagnostisera Alzheimers. Förekomsten av tau i blodet har en avgörande betydelse för diagnosen.
Svenska forskare har i företaget BioArctic nu även tagit fram det första läkemedlet mot Alzheimers. Amerikanska FDA har godkänt läkemedlet som siktar in sig på deformerad amyloid-beta och vi har nu ett läkemedel som sannolikt kommer att göra stor skillnad världen över. I nästa krönika planerar vi att analysera BioArctic för att utröna om vi vågar satsar pengar i bolaget.
Noterat i veckan
Christian Fredrikson, en av våra läsare som har järnkoll på den svenska fastighetsmarknaden, berättar för oss att den Europeiska Centralbanken, ECB, har vänligheten att täcka en del sannolika kreditförluster i svenska fastighetsbolag.
ECB köpte på sig stora mängder euronominerade fastighetsobligationer under pandemin. De ville stödja en fungerande handel med dylika obligationer och därmed även stödja fastighetsbolag i eurozonen. De glömde dock att kolla euroklubbens medlemsmatrikel och av bara farten köpte man obligationer även i svenska SBB och Heimstaden.
ECB köpte obligationer för ”några hundra miljoner euro” i SBB, obligationer som idag värderas till ca hälften av sitt nominella värde. För en tid sedan köpte SBB tillbaka en del av obligationerna med en viss rabatt kontra det nominella värdet så redan där har ECB realiserat en viss kreditförlust. (fastighetsvarlden.se, reuters.se)
En pikant detalj i sammanhanget är att Ilija Batljan, SBB:s grundare och tidigare VD, kollade medlemsmatrikeln och såg till att ge ut obligationerna i eurolandet Finland. Han, som ju har disputerat och är ansedd som vara en begåvad man om dock något skrupelfri, var sannolikt rädd för att ECB skulle kolla matrikeln innan de köpte.
SBB är nog dock bara småpotatis i sammanhanget. Totalt uppgår ECB:s totala innehav av europeiska fastighetsobligationer till 26 miljarder euro och man kan anta att här kommer ett antal andra överraskningar. Flera europeiska fastighetsbolag är på fallrepet. Exempelvis är österrikiska Signa med skulder över 5 miljarder euro på väg mot Österrikes största konkurs någonsin. Tyska Vonovia, som är ett av Tysklands största bostadsföretag, visar förluster uppgående till miljarder euro. ECB har ett betydande innehav av obligationer i Vonovio och sannolikt även i Signa (transparensen lämnar mycket att önska).
Svenska Heimstaden är ett annat innehav.
Kanske har Anders Borg rätt när han argumenterar emot euron. Se Ekonomibyrån 231020. Han varnar för de finansiella riskerna men ECB:s kompetensnivå förefaller också vara en risk. Förhoppningsvis är det kompetensen som sviktar och inte något annat……
Antagligen får eurons medlemsländer täcka upp ECB:s förluster men man får hoppas att Sverige inte får någon inbetalningsavi. Holländarna har redan börjat knorra.
Charlie Munger in memoriam
Charlie Munger, vice ordförande i framgångsrika Berkshire Hathawy och tillika vapendragare med Warren Buffett, har i en ålder av 99 år lämnat det jordiska. Innan Charlie anslöt till bolaget hade Warren ofta köpt ”mediocre businesses at bargain prices”. Charlie övertygade Warren om att man i stället skulle köpa ”wonderful companies to fair prices”. Charlie uttalade även ofta att ”the key to investing success was doing nothing for years, even decades, waiting to buy with ‘aggression’ when bargains finally materialized”. (WSJ 231129).
Som vi tidigare har rapporterat så har Berkshire Hathaway under det senaste året nettosålt aktier för 40 miljarder dollar och kassan uppgår nu till drygt 157 miljarder dollar, större än någonsin. Som jämförelse kan vi nämna att hela bolaget har en värdering som uppgår till drygt 780 miljarder dollar.
Charlie Munger anslöt sig till Berkshire Hathaway 1978 och den som investerade 1 000 dollar i bolaget då har fått se värdet öka till 3 miljoner dollar och lite till. Vi hyllar honom och minns honom för hans visdom och för de värden han har skapat för många, inte minst för nuvarande och blivande pensionärer världen över.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
23-12-02 Nr 49
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se