Styrränta är den ränta som Riksbanken sätter och som används som en referensränta för många olika finansiella produkter i Sverige. Styrräntan är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av Riksbanken och den påverkar i sin tur räntan som bankerna erbjuder sina kunder.
Styrräntan är en viktig faktor för ekonomin eftersom den påverkar räntorna på många olika finansiella produkter. Om styrräntan är hög blir det dyrare för företag och individer att låna pengar, vilket kan påverka ekonomin på olika sätt. Människor kan till exempel välja att spara mer och konsumera mindre, vilket kan leda till lägre inflation. Låg inflation är ett mål för Riksbanken eftersom det innebär att priserna på varor och tjänster inte stiger snabbt. Detta är bra för ekonomin eftersom det gör att människor kan planera sin ekonomi bättre och att företag kan förutse sin försäljning och därmed sin produktion bättre.
Om styrräntan däremot är låg blir det billigare att låna pengar, vilket kan öka konsumtionen och stimulera ekonomin. Ökad konsumtion kan vara bra om ekonomin är låg och det behövs en puff för att få den att växa, men det är också viktigt att hålla inflationen på en hållbar nivå för att undvika att priserna stiger för snabbt.
Riksbanken sätter styrräntan vid olika tillfällen under året och det finns olika verktyg som Riksbanken kan använda för att påverka räntan. Dessa verktyg inkluderar till exempel räntebindningar, vilket innebär att Riksbanken förbehåller sig rätten att sätta räntan på en viss nivå under en viss tidsperiod. Riksbanken kan också använda sig av likviditetsinjektioner, det vill säga att Riksbanken ger bankerna tillfälliga lån för att hjälpa dem att hantera sin likviditet.
Styrräntan är en viktig faktor att beakta vid beslut om finansiella produkter.
Att vätgas är framtiden för tunga transporter framstår alltmer tydligt. Och kanske ett alternativ för personbilen. Vi har återvänt till vätgasfabriken i Småland och låter oss inspireras. I en tidigare krönika Vätgasfabriken i Småland beskrev vi hur åkeriägaren Thorbjörn Bennesved …
Elbilen har många supporters. Vi är inte några motståndare men försöker grunda våra ställningstaganden på fakta. Vi fortsätter vår granskning och frågar oss om elbilen är klimatvänlig vilket vi fortfarande är tveksamma till. Det vi i den här krönikan menar …
Att börsen fortsätter att gå ner är vi ganska säkra på. Men hur mycket kommer den att gå ner och hur länge kan nedgången pågå? Dagsläget och historien avskräcker. Den som inte vill äventyra sina besparingar eller sin pension minskar …
Uppåt. Ja, men hur högt kan räntorna gå? Vi vet inte svaret men vi för ett resonemang som kanske kan klargöra en del. Men först några ord om inlägg vi har fått från Håkan Sörman och Theo Karavidas.Håkan uppmärksammar oss …
Nej, Sveriges Riksbank räknar med en räntehöjning först i slutet av 2024. Dock kommer man att sluta att ”trycka pengar” dvs. sluta öka sitt innehav av obligationer under 2022 och avser att minska sitt innehav under 2023. Nej, Europeiska Centralbanken, …
Historien illustrerar det klassiska penningteoremet; Karl XII:s nödmynt, hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet och inflationen i världsekonomin på 1970-talet. Och kanske det nu är dags för ytterligare en illustration. Vi har i en tidigare krönika (se Inflation, del 4) relaterat …
I teorin är allt enkelt. Flera välrenommerade ekonomer har utvecklat och andra har kritiserat följande penningteori: M x V = P x Q där M = penningmängden V = pengars omloppshastighet P = pris Q = kvantitet Ovanstående formel har …
Bostadsrätter och villor stiger. Aktier stiger. Råvaror och andra insatsvaror stiger. Digitala valutor stiger. Dock stiger inte räntorna och ej heller den inflation som centralbankerna räknar med. Var ska detta sluta? Många säger att vi lever i en ny tid …
”The Great Demographic Reversal” heter en bok som har skrivits av ekonomerna Goodhart och Pradhan som har fått stor uppmärksamhet världen över. En kort sammanfattning följer. Under de senaste 30 åren har världens befolkning ökat kraftigt. Den arbetande befolkningen har …
Vargen kommer. Överhettning, inflation, räntehöjningar, börsfall och sänkta priser på bostäder och fastigheter. Ja, vi kan få ”…inflationary pressures of a kind we have not seen in a generation, with consequences for the value of the dollar and financial stability….” …
Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.
