dLab – analys av en ny rookie 

dLab – analys av en ny rookie 

Stormen Gudrun 2007 orsakade omfattande strömavbrott och exponerade hur känsliga vi är inför att få kontinuerlig tillförsel av elektricitet. En forskare i Lund skapade ett system för att bättre förutse strömavbrott och ett nytt företag såg världens ljus. 

Magnus Akke var verksam som forskare inom elkraftssystem vid LTH. Han förstod tidigt att elnätsägarna hade en undermålig övervakning av sina elnät och än mindre samlade de in information om hur systemet fungerade. Han kom fram till att information om hur ett elnät uppträder kan skapa prediktioner på kommande strömavbrott och andra störningar. 2015 kommersialiserade Magnus sina insikter tillsammans med brorsan Fredrik Akke och bildade dLaboratory. 2021 noterades bolaget på First North. 

Tekniken

Den tekniska lösningen går ut på att fokusera på de s.k. fördelningsstationerna som har till uppgift att ta emot el från kraftnätet som ägs av Svenska kraftnät, transformera ner spänningen och leverera elen till lokala nätägare som kan vara större bolag som Vattenfall, Ellevio och Eon eller mindre aktörer som exempelvis Telge Energi, Kraftringen eller Olofströms kraft. 

I en fördelningsstation installerar dLab ett antal sensorer i anslutning till olika komponenter och utgående ledningar. Därefter samlar man in data som man bearbetar i molnet med hjälp av patenterade algoritmer och ut kommer en analys av statusen på fördelningsstationen som i sin tur kan initiera förebyggande underhåll. Därmed kan strömavbrott och andra störningar undvikas. Man identifierar också förekomsten av överkapacitet och flaskhalsar vilket i sin tur möjliggör en optimering av nätet. Större kunders beteende kan även bli föremål för studium och man kan anpassa nätet därefter. Med information om mer än 2,5 miljoner störningar bygger man nu också AI-lösningar som vässar kunderbjudandet ännu mer. 

Totalt finns det 3 000 fördelningsstationer i Sverige och dLab har sina system installerade på 90 av dessa hos 32 kunder. Enbart i Sverige bedöms potentialen vara betydande och företaget har sina flesta installationer på hemmamarknaden. Större industrier är ett nytt segment som också representerar en stor potential. Swedish Space Corporation i Kiruna är en första kund i detta segment. 

Marknaden för dLab

dLabs ambitioner är nu att marknadsföra sina system i andra länder och har redan haft försäljningsframgångar i Finland, Indonesien, UAE och Taiwan. Marknadsbearbetningen sker tillsammans med partners. Dock har redan inbokade beställningar varit resultat av att kunderna själva har tagit kontakt vilket sannolikt är ett resultat av företagets digitala marknadsföring. 

Omsättningen med avseende på ovanstående tekniska lösning är dock fortfarande blygsam och kommer under 2023 sannolikt att sluta på 10 miljoner kronor med en rörelseförlust på kanske – 12 miljoner kronor. 

Tillväxttakten har i genomsnitt under de senaste tre åren varit ca 25 % per år och den har accelererat under 2023. 

dLabs aktie och finansiell data

2021 gjorde man en nyemission och tog in 52 miljoner kronor som skulle satsas på den internationella expansionen. Strax därefter uppenbarade sig dock en intressant förvärvsmöjlighet. För drygt 12 miljoner kronor förvärvade man Svensk Linjebesiktning, SLB, som har en mångårig erfarenhet av mer fysisk och fältmässig besiktning av elnät och fördelningsstationer. Synergieffekterna förefaller vara uppenbara och man fick även en väletablerad och lönsam basaffär. 

Hela dLab omsatte 2022 48 miljoner kronor och rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till – 9 miljoner kronor. Baserat på det tredje kvartalet 2023 bedömer vi att omsättning för helåret 2023 blev ungefär detsamma som 2022 men att rörelseresultatet före avskrivningar sannolikt hamnade på ca -7 miljoner kronor. Vi ska dock notera att det ursprungliga dLab sannolikt fortsatte att öka 2023 med mer än 25 % men av någon anledning, sannolikt tillfällig, stagnerade SLB. 

Likvida tillgångar i slutet av det tredje kvartalet uppgick till 12 miljoner kronor. Dock efter en ökning av de kortsiktiga skulderna med 7 miljoner kronor som i huvudsak består av en pandemibetingad skattekredit. Slutsatsen är därmed att bolaget behöver ett kapitaltillskott på förslagsvis minst 20 miljoner kronor och i dessa mer bistra tider är detta inte så lätt. Förhoppningsvis finns det kapitalstarka intressenter men ett kapitaltillskott kommer att ske till priset av ytterligare utspädning för nuvarande aktieägare. 

Nyemissionen 2021 gjordes till kursen 7,95 och sedan dess har kursen haft en utförslöpa och stängde i fredags på 1,55 kr. En inte helt ovanlig utveckling för uppstartbolag under den senaste tiden. Börsvärdet uppgår idag till 26 miljoner kronor och under förutsättning att företagets kapitalbehov kan bli tillgodosett så har vi inte några invändningar mot denna nivå. 

Ledning och styrelse

Vad gäller ledamöter i styrelsen och medlemmar i ledningsgruppen konstaterar vi att ett antal av dessa är aktieägare, dock inte med särskilt imponerade innehav. Däremot konstaterar vi med gillande att en av grundarna är verksam i bolaget som CTO och dessutom ledamot i styrelsen. Därtill har VD och CTO under året ökat sitt aktieinnehav vilket vi betraktar som ett gott tecken. 

Vi uppfattar inte att dLab har några konkurrenter men sannolikt kan bolag typ ABB och Siemens ta fram liknande lösningar och kan därmed bli besvärande konkurrenter. Alternativet är naturligtvis att dLab blir föremål för förvärv från något av dessa eller något liknande bolag och då finns det ju en omedelbar uppåtsida i bolaget. 

Inför skrivandet av denna krönika har vi varit i kontakt med företagets VD och räknar med att angivna sakuppgifter därmed är verifierade men vi vill samtidigt betona att VD:n naturligtvis inte har uttalat sig om våra bedömningar av exempelvis omsättning, resultat och kapitalbehov. 

I vanlig ordning lämnar vi inte några rekommendationer beträffande köp eller försäljning av aktier däremot talar vi om vad vi själva gör. För närvarande har vi med tanke på risken för ett förestående börsnedgång nästan inte några aktier alls. Vi räknar dock med att dLab är en intressant rookie som vi skulle kunna tänka oss att investera i när bolaget har löst sitt kapitalbehov och då vi sannolikt har en kommande börsnedgång bakom oss. 

Vi har ju ambitionen att analysera tio rookies och nu har vi kommit upp i sex. På listan har vi Inhalation Sciences, BPC Instruments, BioArctic, Mentice, Invisio och nu även dLaboratory. Sedan tidigare har vi analyserat tio favoriter: Alfa Laval, AcadeMedia, CellaVision, Essity, HMS, Munters, Nibe, Surgial Science, Sweco och TOMRA. Samtliga analyser hittar du på marketz.se. Tanken är ju att när vi är klara så har vi tjugo bolag som vi ska vara förberedda att investera i när vi bedömer det allmänna börsläget som lämpligt.  

Under tiden följer vi bolagens utveckling och hur de reagerar på vad som händer i omvärlden. Nyttigt är att förstå hur enskilda händelser kan påverka företagen både positivt och negativt. Man lär sig också att tillfälliga resultatbakslag kan påverka kursen kraftigt särskilt om bolaget är högt värderat.  

Noterat under veckan 

Problemen på den kinesiska fastighetsmarknaden har pågått länge men vi har mest uppfattat det som ett antal kinapuffar. Men frågan är om det inte börjar bli riktigt allvar nu. Evergrande, en av Kinas största bostadsutvecklare, har nu tvingats i likvidation. Skulderna uppgår till mer än 300 miljarder usd och bolaget är därmed världens mest skuldsatta bolag. (Eco 240129). Även Country Garden och flera andra bostadsutvecklare är i ekonomiska svårigheter. Nervositeten börja sprida sig, inte bara bland finansaktörer utan även bland vanliga kineser som har köpt lägenheter på ritning och betalat kanske 70 % i förskott för ännu inte färdigbyggda lägenheter. Börserna reagerar naturligtvis. Hang Seng, det ledande aktieindexet i Hong Kong, har de senaste tre åren nu sjunkit nästan – 50 %. Svettigt för den kinesiska småspararen som har en av världens högsta sparkvoter. 

Många spekulerar nu i när den första räntesänkningen kommer. Risken är stor att den dröjer. Vad FED gör påverkar starkt andra centralbanker inte minst Sveriges Riksbank. Vi har tidigare konstaterat att amerikansk ekonomi är urstark. BNP i USA ökade 2023 realt med 2,5 % efter att ha accelererat uppåt i slutet av året (bea.gov). Konsumtionen är urstark. Arbetslösheten är rekordlåg. I fredags kom siffror på att antalet nya jobb kraftigt överträffade förväntningarna. 353 000 i januari istället för förväntat 180 000 plus upprevidering av december- och novembersiffrorna (FT 240202). Lägg därtill att en kraftig underbalanserad budget stimulerar ekonomin. Prognosen ligger på -7,4 % år 2024 (cbo.gov) och detta valår kommer det sannolikt bli ännu värre. Slutsats: Det lär dröja innan vi får se den första räntesänkningen. I stället tror vi att USA kommer att gå in i en klassisk överhettning av konjunkturen. Och med tanke på värdet av den svenska kronan lär inte Sveriges Riksbank inta någon annan hållning även om den svenska konjunkturen redan visar svaghetstecken och borde kunna motivera en svensk räntesänkning. 

Vill du lämna en kommentar? Klicka här. 

24-02-03 Nr 5 

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

2 reaktioner på ”dLab – analys av en ny rookie ”

  1. Hej pojkar och tack för som vanligt trevlig söndagsläsning.
    Minnet är bra men som bekant kort. Dock som varande smålänning minns jag klart att stormen Gudrun härjade natten till den 9 januari 2005 då 750 000 hushåll blev strömlösa och utan telefon i månader. 75 miljoner kubikmeter skog la sig ned runt omkring i Småland.
    Nästa på dagen två år senare den 14 januari 2007 kom ”lillebror” Per. Då la sig 12 kubikmeter skog också det i Småland och ca 400 000 hushåll blev utan ström.
    Under Gudrunstormen stängdes kärnkraftverken både i Barsebäck och Ringhals. Idag är vi sannolikt än mer beroende av att elproduktionen fungerar och når ut i våra nät. Att AI-utvecklade system i detta sammanhang kommer spela stor roll kan det knappast råda tvivel kring.

  2. Nils-Åke Thulin

    Hej Christian,
    Ja, och kommer du ihåg när vi båda gjorde lumpen i Småland och släckte skogsbränder. Katastroferna lär bli fler i takt med att klimatet förändras. Ny teknik kan lindra. Vi tar gärna emot förslag på företag som kan förutse, förhindra eller lindra extrema väderyttringar.
    Nils-Åke

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.